Kvar ligger en sargad kropp.
Hennes inre har redan försvunnit.
Förövarna spottar och skrattar som små pojkar som skjutit en liten sparv.
Men deras skratt kommer inte åt henne för hon är redan långt bort.
De försöker med våld ta mer men kvar ligger bara ett uttömt kärl.
Deras hetsiga ögon blir besvikna och de lämnar kroppen kvar.
Den slutar andas, men hon är inte död.
De kommer att förföljas av henne; hemsöka deras inre, låta deras själar förmultnas.
Kroppen är död men inte hon.
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga in