Barn är ett folk och de bor i ett främmande land«, skaldade Beppe Wolgers och skrev en hel visa om »det gåtfulla folket«. Texten hyllar barnets fantasi, och visan är populär. Jag har gråtit åt den på barndop. Och ändå måste jag börja den här texten med att gnälla på de där inledningsraderna. Förlåt, Beppe, men de är faktiskt skitstöriga. »Gåtfullt folk.« »Främmande land?« Kom igen!
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga in