»Jag inbillar mig att människor som skriver en löpande dagbok är tryggare förankrade i sig själva och sin tillvaro. Jag avundas dem, på samma sätt som jag blir avundsjuk på dem som har ett sommarhus i femte generationen eller en ryamatta eller gungstol från mormorsmor. Och sådana människor är vanliga i det svensktalande Finland. Eftersom gruppen är liten, och överklassen historiskt kommer därifrån, finns det ett slags kollektivt minne, en självklarhet kring att berättelser och föremål ska bevaras.
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga in
Publicerad 2021-03-31 och uppdaterad 2026-05-6 Artikeln är skriven av Tobias Regnell.