Jag började skriva redan medan den här historien pågick. Jag skrev dagbok, delvis som ett försök att förstå vad det var som pågick: ›Vad säger han nu, och vad sa han förra gången?‹ Jag upplevde hela situationen som förvirrande, och det är inte så konstigt. Hela hans beteende handlade ju om att trasa sönder min hjärna. Men jag tänkte också att om han faktiskt vilseledde och ljög för mig – då skulle jag skriva om det någon gång.
Du måste vara inloggad och prenumerant för att ta del av vårt innehåll.
Logga in
Publicerad 2022-06-9 och uppdaterad 2026-03-9 Artikeln är skriven av Johanna Wiman.