Så gestaltar du ditt ämne med språk och miljö

I mitt skrivande var ämnet länge underordnat formen. Jag brydde mig inte om ifall någon fattade vad mina böcker handlade om – jag skrev dem för att jag var intresserad av språk och litterära formexperiment. På 1990-talet, när jag började skriva på allvar, var jag inspirerad av Paul Austers böcker. Han arbetade ofta med gåtor i sina böcker: karaktärer som gick in i varandra, skrivande som kunde vara en del av berättelsen. New York-trilogin, Leviathan, Orakelnatten och så vidare – jag läste det mesta och drömde om att skriva som han. Att Paul Auster också var en fantastisk historieberättare missade jag. Det jag själv skrev kom sällan längre än till språket och gåtan.